Jag har varit jätte orloig hela kvällen. Min föräldrar åkte i natt till köpenhamn för att där ifrån ta flyget till cape verde. Dom ringde i morse när dom hade kommit fram till danmark och dom lovade att dom skulle ringa så fort dom kommit fram. 15.30 skulle dom landa och efter 4 timmar började vi undra varför dom inte hört av sig. Alla jobbiga tankar kom fram i huvudet. Vi har försökt få tag i dom ett tag nu tillslut ringer pappa. Jag va så lättad över att höra deras röst att det kom några tårar. Dom hade haft jätte mycket problem i det jävla skit landet påstod dom och bad om ursäkt. Utan mina föräldrar hade inte jag velat leva kvar. Detta va ett jobbig dílemma. Folk kanske inte tycker att 6 timmar är så mycket men när du sitter och stirrar på en telefon och är livrädd så fort det ringer för att det kanske är en person som man aldrig har pratat med som skulle säga att det inte alls är bra. Jag är glad att jag vet att dom lever. Nu ska jag försöka sova. Jobbet väntar i morgon. puss och kram.